Så var det vardag igen. Ingen större skillnad för mig då förutom lite mer ensamma dagar. Tur då man har sjukskrivna och föräldralediga vänner. Damp ner ett sms från Frida som skulle ut på promenad med Emmylou och undrade om jag hade lust att följa med på cykel (promenera går bort med min uppfuckade rygg...) Tacksam för sällskap i dessa väntans dagar hojjade jag in till Södermalm och fick en trevlig tur runt Årstaviken. Frida fick Emmylou för 2,5 månad sedan och ser redan så vältränad ut så det ger ju en annan lite förtröstan att det finns hopp om formen i framtiden!
Avslutade promenaden med ett pass på gymmet, 40 min crosstrainer och så lite styrka. Fick förresten en fråga vad jag kör för styrketräning nu. Tja, jag kör nästan som vanligt. Eller inte riktigt, undviker övningar där man jobbar mycket med raka bukmuskeln, den är ju tokdelad av stormagen och förutom att det inte funkar så bra med såna övningar så bör man inte provocera delningen mer än nödvändigt, då finns risk att den får svårt att gå ihop igen efter förlossningen. Så då försvinner alla typer av rak planka och armhävningar, som jag annars kör rätt hårt med. Hopp går ju inte heller pga ryggen, men förutom det kör jag på som vanligt. Det blir benböj på ett och två ben, utfallssteg, axelpress, olika roddövningar, chins, dips, axellyft, sidplanka, bäckenlyft... kör samma vikter som vanligt också, tycker inte det är något problem eller känns konstigt på nått vis. Och då brukar jag köra rätt tungt, vill ha det så jag orkar någonstans mellan 6-10 rep och så kör jag i regel 2 set/övning. Skulle bli alldeles för uttråkad av att göra 3-4 set som många andra kör, och jag upplever att den "extra" utdelningen man får av att köra fler än två set är så liten så det är inte värt det. Styrketräningen har jag vart rätt noga med senaste månaderna, har hört från så många nyblivna mammor att kroppen känns som en sladdrig plastpåse efter förlossningen och det snarare är bristen på styrka än konditionen som varit den största begränsningen efteråt. Så jag satsar på att vara stark som en oxe redan innan leverans!
Efter gymmet cyklade jag förbi Lona som är hemma och sjukskriven med brutet finger. Käkade lunch och fick lite skvaller från helgens fjällmara som flera av löparpolarna var uppe och kutade i vackra Vålådalen. Åhhhh vad sugen jag blev att springa! Jag vill också klättra uppför fjällsidorna och rusa nerför backarna! Nästa år...
Men det blir då det, nu ska jag och magen fixa lite käk, dra för persiennerna och krypa upp i soffan framför en bra film =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar