söndag 26 januari 2014

Winter Run

Igår var det dags för en formkoll igen, hade anmält mig till Stockholm Winter Run. Kul med lite lopp såhär på vintern, ger ett avbrott i träningen och en inspirationskick! Fast lite konstigt kändes det med start kl 17, kan inte påstå att jag direkt hade någon tävlingskänsla under dagen. Hängde hemma hos Maria och Avanti över lunch och hade det väääldigt skönt i soffan, just då kändes det mycket avlägset med nummerlapp och startskott... Men jag kom iväg i allafall, som vanligt ute i alldeles för god tid vilket hade kunnat innebär onödigt lång tid utomhus i kylan - om jag nu inte satt på mammaradarn och snokade upp ett amningsrum fullt med fåtöljer, mammatidningar och gratis toalett inne i gallerian vid Hornstull =) Där hängde jag i värmen och läste om fördelen med hemlagad barnmat och om sovrutiner för ettåringar tills det var en kvart kvar till start. Då snörde jag åt skorna och joggade ner till Tanto där starten skulle gå. Tävlingskänsla? Njaaaaaa.....

Men det räckte med 5 minuter i startfållan för att hornen skulle växa fram. Åh vad jag gillar att tävla! Spanade snabbt in startfältet och såg några tjejer som såg snabba ut. Petra visste jag att jag inte rådde på, och mycket riktigt var hon utom synhåll så fort startskottet smällde av. Snabb tjej det där! Men tvåan låg ca 20 meter framför mig, så jag naglade fast blicken på hennes rygg och följde det tempot vilket kändes väldigt lagom, det gick fort men inte okontrollerat. Vi hade några grabbar runt oss också som jag turades om att växeldra med (särskilt i blåsten längs kajen på Liljeholmssidan hade man nytta av en rygg framför sig). Det var platt och lättsprunget de första 2,5 kilometrarna, inte värt att hitta på så mycket där utan det var mest att haka på och bevaka positionen. Sen blev det en stigning upp på höjden ovanför Årstabron, och där tänkte jag att jag skulle testa att lägga in ett ryck. Fick dessutom utomordentlig hjälp av en av killarna som var stark i backen, planen gick hem och jag passerade tjejen som låg framför. Sen följde en lättlöpt kilometer över Årstabron, nu hade vi den lilla vinden i ryggen och lätt medlut. För mig som egentligen är bättre i mer kuperad terräng gällde det att hänga i nu och återigen fick jag god hjälp av medlöpare som jag kunde hänga i hasorna på. Över bron, uppför backen, vänster och förbi fotbollsplan, utför och tillbaka mot starten och så ut på andra varvet. Inte så mycket att säga om det, jag hade bra känsla nästan hela vägen och fortsatte följa bra ryggar vilket var till stor hjälp. Tänkte på kaffet och kexchokladen jag skulle äta på tunnelbanan hem och tryckte på lite extra uppför backen andra gången. När vi tagit oss över bron igen tillät jag mig att släppa grabbarna lite, jag hade inte riktigt det där jävlar anamma som krävs för att pressa skiten ur mig... som tur var var det utför in mot mål så det gick ändå att trycka i lite extra där, vilket resulterade i nytt pers med 2 sekunder! 39:51 blev det nya och jag är såklart grymt nöjd. Presentkort på ett par skor är inte fel det heller =)

Tack arrangörer för att riktigt bra jobb, bra bana och trevliga funktionärer. Och såklart stort grattis till Petra som sin vana trogen plockade hem segern med råge!


4 kommentarer:

  1. Grattis igen!
    Det blir väl fler "pers" efter träning på NZ? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lasse =) Ja man hoppas ju på mycket fin löpning framöver, men vem vet, kanske går in i semesterdekadens och latar oss i solen hela dagarna ;-)

      Radera
    2. Inget fel med semesterdekadens heller ;) !
      När jag på Fuerteventura över jul o nyår så hade Helena deklarerat att det var en familjesemester och "inget jäkla träningsläger". Så jag fick ju ställa väckarklocka och köra passen delvis med pannlampa. Sedan dåsa lite i solen vid stranden. Inte fel det heller ;). Jag tänkte skriva en kort rapport om rullskidåkning på FV, när andan faller på.

      Radera
  2. bra sprunget! GRATTIS! jag botaniserar i dina grav-inlägg och ser att du cyklade och rullskidade in i det sista. cyklar gör jag med och det funkar, men skidor har känts trögt och jag saknar mina magmuskler. hur var det för dig?

    SvaraRadera