En himla massa löpning

Efter några dagar i mediastimmets frånvaro då både nätuppkoppling och mobilservice lyst med sin frånvaro lämnar vi nu västkusten för gott. Därmed lämnar vi också småknotten, utan större saknad får jag lov att säga. De senaste dagarna har spenderats i Punakakiki, i förrgår på floden i kajak och gårdagen i skogen. Återigen bjöds det på toppenstigar och då topografin var relativt vänlig passade jag på att köra lite längre distans istället. 30 km blev det med några längre fartökningar på slutet. Det kändes riktigt finemang och nu börjar jag nästan känna mig redo att ställa mig på startlinjen om en dryg månad. 

Måste säga att jag är positivt överraskad att kroppen klarar av all denna löpning, vi springer ju nästan varje dag här borta. Men jag antar att det är typen av löpning som gör det möjligt, det sliter inte alls på samma sätt att "klättra" uppför berg som att nöta asfalt. Vi har kunnat köra 2-3 timmarspass flera dagar efter varandra och det känns nästan bara bättre och bättre! Sen får man slänga in en dag med återhämtningslöpning ibland, och då snackar vi lååångsam löpning, typ 6-minutersfart i 5-8 km. Det som är svårast att få till är kvalitétspassen, att springa fort! Jag tycker det är assvårt att pressa mig om jag inte vet hur vägen ser ut. Antingen är man osäker på vart leden går så man springer och spanar efter skyltar hela tiden eller så dyker det upp trappor/grindar/bäckar/får/stup som liksom gör det svårt att hålla 3.45-tempo.. Och det tar emot att kötta  tusingar på någon trafikerad asfaltssträcka när bergen lockar runt hörnet. Så man kan väl säga att det blir lite dåligt på fartfronten. Försöker klämma in något pass när det passar och hoppas det räcker för att åtminstone behålla lite fart i benen till alla tävlingar som väntar. 

Det var i allafall grymt att vila benen helt en dag och hyra en liten forskajak istället! Forsarna var väl inte såå mycket att skryta med men jag var ändå glad att hålla huvudet på rätt sida vattenytan hela tiden :-)