Jepp, så har man sprungit en halvmara
på Nya Zeeland också! Tänkte skriva en liten race report. Började
med en skön promenad på 2 km ner till bussarna som skulle ta oss
bort till starten. Gick och lyssnade på knattetimmens pod och såg
fram emot dagens utmaning. Väl på bussen hör jag svenska röster
överallt och det visar sig att Springtravel är här med 49
deltagare, varav ca 15 tror jag sprang halva distansen och de andra
körde hela maran. Kul att snacka med lite folk hemifrån!
Sen kom vi fram till Inglewood där
starten för halvmaran skulle gå, och det hade redan börjat springa
förbi maratonlöpare som ju startade lite tidigare. Jag sökte upp
toakön men insåg att med två ynka bajamajor längst skulle det ta
hela dagen att komma fram, så det blev buskarna istället. Jag var
inte den enda om man säger så. I startfållan stirrar jag oförskämt
på en Rubin McRae-kopia och funderar huruvida det är mannen i fråga
eller ej, men det visar sig att det är hans brorsa som är på plats
för att ta lite hand om sverigegruppen eftersom Rubin själv är
hemma och utökar familjen om jag förstått det rätt. Grattis =)
Så i alla fall, efter lite försening
tack vare det enorma toakön går starten. Som vanligt har jag lite
pejling på vilka tjejer som ser snabba ut, och den här gången var
det två stycken jag tänkte hålla ögonen på. Men det blev inte så
mycket hålla ögonen på dem, två ryggar som försvann i fjärran
var det enda jag såg och kunde lugnt konstatera inte hade den farten
i benen idag... vet inte vad dom gick i mål på men dom var nog
flera minuter före mig. Vad hade jag hoppats på då? Att banan var
lätt rådde inga tvivel om, platt asfalt och negativa höjdmetrar.
Frågan var hur min obefintliga uppladdning skulle ta sig uttryck,
och som vanligt är man väl alltid lite osäker på formen när man
inte haft någon formcheck på länge. Men vad fan, med ett pers på
strax under 1,27 tänkte jag att nu ska jag inte fega, jag siktar på
1,25! Det är ju utför =) Men se det fick jag äta upp, idag fanns
inga sådana tider i kroppen. Fick kämpa för att hålla mig i ett
tempo mellan 4.15-4.30 och det var typ där jag låg och rullade på
genom hela loppet. Finns inte så mycket att säga. Det var en
astråkig bana, rak platt asfalt längs trafikerade vägar. Det
roligaste var när vi sprang förbi en kohage. Hade några mindre
svackor och toppar genom loppet men låg mest och tuffade på och
räknade ner kilometrar, och så tillslut var jag i mål. Tror att
jag klarade precis under 1.29 men har inte sett något officiellt
resultat ännu. Tredje tjej blev jag. Jag är faktiskt väldigt nöjd
ändå med loppet, distansen kändes helt ok men farten fanns inte
riktigt. Blev ett grymt träningspass och det är alltid skoj att
tävla.
På väg mot mål |
Tror man kan se en liten Frida på picknikfilten =) |
Utsikt från dagens berg |
Väl i mål hade vi mysig picknick, man
fick vattenmelon när man kom i mål som har blivit en riktig
Frida-favorit. Sen åkte vi och klättrade upp på ett litet berg
utanför stan. Måste ju kompensera för all utförslöpning ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar