söndag 31 augusti 2014

Magister, tågresor och mental rehabilitering

Morgonpuls 64 - Status förkyld. Undrar just hur min redan sänkta kropp hanterar en förkylning nu?

Godmorgon!

Sitter på ett tåg mot Sundsvall där jag ska hänga hos bror några timmar innan jag tuffar vidare mot Umeå för att påbörja lite plugg, tanken är att jag ska ta en magister i Arbetsliv och hälsa. Vet inte om jag skrivit om det, men kommande år har ett lite annat upplägg än tidigare (ja, förutom att hela livet är upp och ner). Den här magistern går på distans men med några dagar i Umeå varje månad, så det blir en hel del resande. Har faktiskt unnat mig lyxen att bara jobba 50% medan jag läser, så förutom att jag faktiskt kommer ha tid för studierna så finns det betydligt mer flexibilitet i vardagen nu när vi ska börja med hämtningar och lämningar på dagis. Tanken är att jag ska jobba 50%, vara tjänstledig för studier 25% och föräldraledig 25% så Frida inte behöver gå så långa dagar första året.

Det känns faktiskt bra ganska kul. Och det kunde knappast komma lägligare med lite annat att fokusera på, jag får väl köra huvudet i böckerna och sluta tänka på träning. Jag vet inte varför jag har så starkt behov av att hela tiden drivas av någonting. Jag borde ju kunna ta den här perioden av vila och rehabilitering med ro och försöka njuta av att för en gångs skull ha hyfsat gott om tid. Läsa böcker, träffa vänner, gå ut och strosa, baka bröd och sånt jag tycker om. Se den här tiden som ett andningsrum, en möjlighet som kanske inte kommer igen på många många år. Ladda batterier, det är ju det jag måste för att bli frisk. Men istället söker jag som besatt efter andra saker att inspireras av, att fokusera på och distrahera mig med. Det kanske är fel? Det är kanske precis tvärtom jag ska göra. Bara sitta och dumglo in i ett träd så ofta jag får chansen. Ni vet, typ "hitta mig själv..." och sånt flum.

Hmm. Jag tror tankarna är inne på rätt spår. Det här är saker som jag tänker här och nu medan jag skriver, inget genomtänkt jag klurat på länge. Måste låta det smälta in lite tror jag och gå tillbaka och smaka på känslan några gånger till innan jag tappar bort den.

Tänkte ta en selfie här när jag sitter på tåget, men jag ser så förjäkla risig ut så jag skiter i det.

Nu ska jag hälla upp en kopp kaffe och läsa ett dokument om överträning som jag fått av Göran Kenttä som forskar i ämnet på GIH. Och njuta av utsikten från tågfönster. Åh vad jag gillar att åka tåg =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar