Nu är nog dagisförkylningen över i allafall, och ta mig tusan om det inte känns lite bättre nu än innan? Kanske liiiiite? Nu blir det miniträning enligt plan resten av månaden och i oktober ska jag börja med 30 minuters-joggar.
MR av Hypofysen såg bra ut, inget fel på den. Men åter såg man att slemhinnorna i samtliga bihåleutrymmen var svullna och arga. Men jag gjorde ju faktiskt MR:en mitt under dubbelförkylningen så det kanske inte var så konstigt?
Sen gjorde jag ju den där kroppscanninggrejen, det var ju intressant. Där mättes hjärta, kärl, nervsystem, hormonnivåer, pH-värde, syresättning och säkert en massa annat som jag missat. Just det, kroppssammansättning ocks (min fettprocent hör ökat från 15 till 22 under sommaren - hejdå muskler! Men okej, det är fortfarande inte direkt högt, ska försöka att inte nojja upp mig över det...). Vad visade alla dessa undersökningar då? Jag har enligt detta facit inte förhöjda stressnivåer och, nerverna är i balans och och jag var inte deprimerad. Det låter ju bra, bäst att rycka upp mig då ;-)
Det som var avvikande var att jag hade extremt lågt pH och brist på zink, kalium och magnesium. Det fanns också inflammatoriska processer i kroppen och tydligen var inte heller levern helt superpigg. Känns ju sådär... Vad mer? jo, B12-brist och syremättnaden var 94% vilket också är lågt. Jag gillar dock botemedlet, 12 djupa andetag morgon och kväll. Billigt och bra. Sen blev det en del piller också, jag gick rakt på allting. Magnesium, B12, Zink, Spirulina och korngräs som verkligen är det äckligaste jag någonsin druckit. Och glutenfritt i en månad för att minska på inflammatoriska processer i kroppen.
Förutom att knapra en massa piller och dricka vidriga algdrinkar så har vi haft en rätt najs helg såhär långt. Igår var jag och Tomas på partaj utan barn för första gången sen vi fick Frida =) Farmor och farfar var här och barnvaktade och det gick så bra allting, och kul hade vi också. Idag blev det en utflykt till Tanto för mig, Frida, farmor och farfar för att heja på Tomas som lubbade halvmaran. Och faktiskt, för första gången kände jag mig lite inspirerad av tävlingen istället för bara bitter och avundsjuk! Det mina vänner var en skön känsla. Tyvärr hade inte Tomas en speciellt skön känsla när han väggade med typ 5km kvar. Han gick ut för att fixa 1:20 men det blev 1:22:50 tillslut. Jag trodde han skulle fixa det, känns som formen varit ganska stabilt bra en period nu, men tydligen var det inte rätt dag idag.
Nu är jag astrött och det blir tidig morgon imorgon, så godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar