Efter att ha vart gräsänka i dagarna tre och roddar lämningar, hämtningar, läggningar och måltider själv kändes det lite lyxigt att stiga upp först av alla och ensam åka till bilprovningen i morse. Synen på "lyx" har förändrats under småbarnslivet kan man nog konstatera... Lite nervöst det där med bilprovning. Lite som en examen, och på nått vis vill man att bilprovarmannen ska säga saker som "det var en ovanligt fin bil du har där!". Lite som när man var med barnen på BVC när dom var pyttisar. Man ville att sköterskan skulle hylla och lovorda just mitt barn som något
alldeles speciellt; "OJ vad fint hon följer kurvan!" "Menar du att hon
log mot dig, redan?? Jaha i sömnen, men ändå, så
fantastiskt!" "Det var den sötaste flickan jag någonsin sett av alla 700000 barn som varit här". Men sköterskan var aldrig sådär speciellt exalterad över mina barns fantastiska utvecklingssteg. Inte bilprovarmannen över bilens heller. Rost på bromsskivorna och åter inom en månad. Han kunde ju sagt att den rullade fint i allafall.
Nåväl, provningen var fort avklarat och färden fortsatte till mamma och pappas place för en maxad pluggdag. Efter några timmar var det dags för lunch och jag började rota i skåpen. Allvarligt, vem lämnar såhär lite sallad i en skål:
Det ligger liksom 1,5 tesked sallad här, men det äter vi inte bara upp, vi sätter plast över skålen och sparar det. Skulle jag aldrig kunna göra, har sjukt svårt att spara smårester av saker. Men tack för salladsbladet, det var gott.
Hade annars tänkt njuta av en vilodag efter en bra träningsvecka. Fått till två kvalitétspass på trainern, ett 4x4 minuter och ett 2x20 minuter. Utöver det ett pass med snabba korta intervaller ute och en hel del distanscykling med omvägar i samband med lämningar och hämtningar. Men ett nytt halsont förstör njutningen, knappa två veckor fick jag vara frisk den här gången. Det är sjukt. I dubbel bemärkelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar