Men ibland är det faktiskt skönt att dra iväg på ett pass på kvällen när Tomas kommer hem. Och ibland får jag inte ihop det under dagen, vissa pass funkar inte att köra i samband med dagisturen. Som idag, hade bestämt mig för att det var dags för långbacken upp till masten. Lång är den, det tar för mig runt 8-9 minuter att cykla uppför hela. Och tydligt blir det att det är en bit till toppformen, fick kämpa på rätt bra för att fixa 4 vändor idag, och då pressade jag inte ens så jättehårt. I höstas körde jag ofta 5-6 vändor, med ett helt annat tryck på pedalerna.
Men, fan vad fint ändå att vara på väg igen, att sakta trampa åt rätt håll. Blir lätt stressad när jag tänker på dom första loppen som närmar sig alltför fort, redan om en månad är det dags för Skandisloppet i Uppsala. Får påminna mig om att jag inte kommer vara på topp, det är liksom inte meningen att jag ska vara det. Men en ska ändå orka köra race i 51km, det är inget man fiser ur sig när man inte är i form.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar