onsdag 24 maj 2017

Till start utan mål

Anmälde mig till Långa Lugnet igår. Jag är ju liksom ändå där för Tomas ska köra, vi kommer direkt från bröllopsfest och har fixat barnvakt hela helgen. Och jag vet att jag blir så mycket trevligare i bilen hem om jag kört loppet, oavsett hur det gått. 

Men alltså, den banan otränad... fyyyy fan! Det blir ingen promenad i parken på söndag. Får passa mig att dras med i ett alltför rasande starttempo, det kommer straffas hårt. Tänker faktiskt att jag till och med kan hoppa av efter två loopar också om det känns alltför illa. 

Har vart sjuk i snart fyra veckor, fick några cykeldagar där runt Skandisloppet men förutom det har träningen mest handlat om att orka hosta genom nätterna. Just nu råder en kamp mot tiden att bli frisk till söndag, men det känns som det vänt nu. Verkar som nya hojen hinner bli klar att hämta innan helgen också. Kul såklart, men ändå en påminnelse om höstens förväntningar på denna säsong. Försöker se det med perspektiv, det kommer fler säsonger, fler lopp. Men jag får mina dippar, vågar ju knappt drömma om att få vara frisk efter två säsonger då sjukdomarna avlöst varandra. Man undrar ju vad det beror på? Är det bara att man är mitt i småbarnstiden? Men jag är ju betydligt mer sjuk än ungarna... ah sluta grubbla, sluta deppa, sluta tycka så synd om mig själv! 

Det är ju tur man är så ung så man har framtiden för sig 😉

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar