Morgonfix

Klockan är nu 7 och jag har varit vaken i 3 timmar... resten av familjen sover som stockar. Faaaan varför kan jag inte bara sova som normala folk???

Aja, har ju istället redan fixat en massa inför dagens kalas och haft en lugn skön frukoststund med mig själv, så jag får väl välja att se det positiva.

Nä men om man skulle ge sig ut och kuta en runda nu då kanske...? sista veckan som jag behöver frysa om fötterna, om 8 dagar drar vi till Nya Zeeland!!! hahahahahhahahahahahahahahhaha =)

Winter Run

Igår var det dags för en formkoll igen, hade anmält mig till Stockholm Winter Run. Kul med lite lopp såhär på vintern, ger ett avbrott i träningen och en inspirationskick! Fast lite konstigt kändes det med start kl 17, kan inte påstå att jag direkt hade någon tävlingskänsla under dagen. Hängde hemma hos Maria och Avanti över lunch och hade det väääldigt skönt i soffan, just då kändes det mycket avlägset med nummerlapp och startskott... Men jag kom iväg i allafall, som vanligt ute i alldeles för god tid vilket hade kunnat innebär onödigt lång tid utomhus i kylan - om jag nu inte satt på mammaradarn och snokade upp ett amningsrum fullt med fåtöljer, mammatidningar och gratis toalett inne i gallerian vid Hornstull =) Där hängde jag i värmen och läste om fördelen med hemlagad barnmat och om sovrutiner för ettåringar tills det var en kvart kvar till start. Då snörde jag åt skorna och joggade ner till Tanto där starten skulle gå. Tävlingskänsla? Njaaaaaa.....

Men det räckte med 5 minuter i startfållan för att hornen skulle växa fram. Åh vad jag gillar att tävla! Spanade snabbt in startfältet och såg några tjejer som såg snabba ut. Petra visste jag att jag inte rådde på, och mycket riktigt var hon utom synhåll så fort startskottet smällde av. Snabb tjej det där! Men tvåan låg ca 20 meter framför mig, så jag naglade fast blicken på hennes rygg och följde det tempot vilket kändes väldigt lagom, det gick fort men inte okontrollerat. Vi hade några grabbar runt oss också som jag turades om att växeldra med (särskilt i blåsten längs kajen på Liljeholmssidan hade man nytta av en rygg framför sig). Det var platt och lättsprunget de första 2,5 kilometrarna, inte värt att hitta på så mycket där utan det var mest att haka på och bevaka positionen. Sen blev det en stigning upp på höjden ovanför Årstabron, och där tänkte jag att jag skulle testa att lägga in ett ryck. Fick dessutom utomordentlig hjälp av en av killarna som var stark i backen, planen gick hem och jag passerade tjejen som låg framför. Sen följde en lättlöpt kilometer över Årstabron, nu hade vi den lilla vinden i ryggen och lätt medlut. För mig som egentligen är bättre i mer kuperad terräng gällde det att hänga i nu och återigen fick jag god hjälp av medlöpare som jag kunde hänga i hasorna på. Över bron, uppför backen, vänster och förbi fotbollsplan, utför och tillbaka mot starten och så ut på andra varvet. Inte så mycket att säga om det, jag hade bra känsla nästan hela vägen och fortsatte följa bra ryggar vilket var till stor hjälp. Tänkte på kaffet och kexchokladen jag skulle äta på tunnelbanan hem och tryckte på lite extra uppför backen andra gången. När vi tagit oss över bron igen tillät jag mig att släppa grabbarna lite, jag hade inte riktigt det där jävlar anamma som krävs för att pressa skiten ur mig... som tur var var det utför in mot mål så det gick ändå att trycka i lite extra där, vilket resulterade i nytt pers med 2 sekunder! 39:51 blev det nya och jag är såklart grymt nöjd. Presentkort på ett par skor är inte fel det heller =)

Tack arrangörer för att riktigt bra jobb, bra bana och trevliga funktionärer. Och såklart stort grattis till Petra som sin vana trogen plockade hem segern med råge!

Kottens vrålåk

Måste bara skriva ett hyllningsinlägg till vår kära Chariot. Att det skulle bli en sådan fin familjemedlem vågade jag inte hoppas på då vi hämtade den begagnad vagnen i Bagis...

Idag tänkte jag springa ett lugnt långpass och bara njuta efter gårdagens lopp (mer om Winter Run i nästa inlägg). Tomas var i städartagen och började redan efter frukost att feja och putsa på hemmet, så vad passade då bättre än att jag tog med mig kotten och drog iväg 2 timmar?

Och jag mår så himla bra av att springa med henne i kärran! Istället för att brottas med ett litet dåligt samvete av att lämna henne hemma med funderingar om hon är glad, ledsen, trött eller hungrig så har jag henne med mig =) Och hon å sin sida sover ju såååå mycket bättre när vi skumpar fram med vagnen i friska luften än inne i sängen. Kan nog säga att det är enda gångerna jag verkligen kan njuta av att vara ute länge och inte känner behov att komma hem så fort som möjligt. När jag kan testa nya vägar och undersöka var dom kommer fram någonstans. Och vaknar kotten på vägen är hon lika nöjd ändå, hon sitter ju framåt så hon kan sitta där och kika ut på landskapet som svischar (nåja...) förbi.

Det var bara det. Chariot. Grym grej, nöjd mamma. 

Fina vagnen

Pass 4 av 4!

Dags för den sista av 4 löpardagar, långpass stod på programmet. Gårdagen tillbringades i fint sällskap med andra småbarnsföräldrar med grymt god mat och gott vin som intogs varvat med barnläggningar och blöjbyten, trevlig kväll men för mig som är van att gå och sova typ kl 21 blev det riktigt nattsudd. Tror klockan hann bli över 23 innan jag slocknade! Två amningar och en tappanappenväckning på det så blir det inte så himla många sömntimmar kvar (känner att det blir mycket tjat om sömn på bloggen nu, men det är en rätt stor del av mitt liv för tillfället så ni får stå ut).

Nåväl, långpass var det. Inte mycket att säga om egentligen. En bra dag, en bra pass, fin känsla i benen trots allt springande på slutet. Lite snömodd, lite terräng, någon backe och en hel del ganska lättsprunget gav tillslut dryga 20 km och en snittfart på 5:07. Fint så, ett av de bättre långpassen på sistone.

Nu blir det fint med lite lugnare vecka, börjar med vilodag i morgon. Lillskruttan ska vaccineras på förmiddagen (håll tummarna att det går fint och att hon slipper feber och såna jobbigheter) och sen ska vi in till stan en sväng. Försöker njuta av mammalediga livet här hemma så mycket det bara går nu, om 3 veckor drar vi och när vi kommer hem i maj väntar jobbet igen. Konstigt att inte längre få hänga på öppna förskolor hela dagarna...

Nu sovdags. Klockan slog 21:00   ;-)

3 av 4 klara

Efter en lugn morgon och en hyfsad nattsömn (blev bara väckt 4 gånger.. man har inte så höga krav nu) joggade jag iväg till gymmet för att köra några tusingar. 6 stycken var planen, men benen tog så slut under den 5e så jag gjorde om den sista till en 500-ing istället.. hellre kortar jag distansen än sänker farten. Tempot var 3:39 (den där sekunden är bra psykologiskt  ;-) och vilan var 500 m joggtempo. Helt ok med tanke på att det är tredje dagens löpning.

Nu återstår morgonens långpass, sen blir det vila. Nästa vecka blir nog rätt lugn, anmälde mig till Winter Run som går på lördag och det vore lite skoj att vara pigg i benen då!

Mycket löpning nu

God morgon!

Eller nja, kanske inte jättegod, liten sovsvacka hos den yngste familjemedlemmen gör dagarna liiite tröttare för de äldre  =/  (men nu går det minsann bra att sova, när morgonpigga mamma absolut inte kan somna om... skruttunge)

Sömnbrist eller ej, jag har är lite sugen att testa kroppen med sådär halvhård löpning flera dagar i rad och se vad som händer. Hmm, nu lät det som jag hade en bra tanke med det, men det har jag inte. Det bara passar sig med löpträning och jag orkar inte hålla på att greja med alternativträning. Jag orkar faktiskt inte tänka överhuvudtaget och då är det enklast att bara ge sig ut och kuta. Koppla in autopiloten.

Började igår med 6 km snabbdistans som gick i lite snabbare än 4-minuterstempo (ok, 3:59...). Idag blir det Högdalstoppen med barnvagn, Frida ska bara vakna och få lite gröt så hon orkar hänga med. I morgon kör vi tempo igen, passar på att köra löpband tidigt på morgonen när gymmet är relativt tomt på folk. Tror jag ska våga mig på några tusingar... Sen på söndag blir det långpass.

Undrar om jag lyckas springa fler minuter än jag sover?

Vanlig simpel distans

Igår bestämde jag mig för att idag springa ett helt vanligt distanspass med vagnen. Inga intervaller, inga backar, inga krav på vare sig tid eller distans. Helt ångestfritt med andra ord och väldigt skönt! Så när skruttan började klia sig i ögonen satte jag ner henne i vagnen och drog iväg på cykelbanan längs Örbyleden. Sprang bort mot Älvsjö och så Magelungsvägen tillbaka, försökte hålla lite tryck i benen men mest skönlöpning.

Slog mig att jag nästan aldrig springer såna här pass! Ni som hängt med ett tag vet att jag har 3 pass som jag vill köra varje vecka, varav 2 är kvalitétspass med fokus på snabbhet och så ett långpass. Sen har jag kommit på mig själv med att planera in ett mer specifikt backpass också och då är vi plötsligt uppe i 4 löppass. Mer än så springer jag inte. Alltså finns det inte utrymme för sån här "barautochspringlöpning". Lite synd, dom är sköna. Men en vacker dag kanske kroppen klarar mer utan att protestera, då ska jag njuta av vanlig hederlig enkel distanslöpning! Kan nog bli mer sånt nu också när vi drar till andra sidan jorden om knappt en månad, har en känsla av att det kommer att springas rätt mycket där. Har hört att Nya Zeeland har lite fin natur att bjuda på ;-)

Lyssnade förresten på Kitty Jutbrinks podcast Poddy-Lo under rundan, avsnitt 13 & 14 som handlar om hur man förmedlar en sund syn på kropp och mat till sina barn. Inte helt lätt med de skönhetsideal vi prackas på hela tiden. Kan rekommenderas för småbarnsföräldrar.  

Sköna vilodag

Det bästa med att träna hårt är att det är så jäkla skönt att vila. Att vakna efter flera intensiva dagar och ha en träningsfri dag framför sig... ahhhh!

Igår var jag och Frida på farsta IP och körde 400-ingar igen, 8 stycken den här gången och dom gick på typ 1:21 allihopa, helt ok. Har funderat lite över mitt upplägg.. jag gör ju lite tvärtom de flesta andra, under hösten lägger jag mycket fokus på snabbhet och sen under våren, ju närmre tävlingssäsongen jag kommer, så ökar jag distansen. Alltså, jag vill ju bli snabbare! Då måste jag ju träna snabbhet i god tid och sen köra mer och mer tävlingslikt när de stora loppen närmar sig, i mitt fall då öka distanserna och förhoppningsvis tar jag med mig den förbättrade snabbheten även under längre sträckor. Hade målet varit att bli mer uthållig hade jag kört mer långpass och sånt under hösten. Tänker jag helt fel?

Idag är det i allafall vilodag, hur mycket vila det nu blir med hela mammagruppen på besök med sina kottar, 7 Stycken tror jag vi blir i vår lilla lya! Kaffebryggaren är laddad och alla diverse babysitters, filtar, hoppgunga, hokuspokusstol, babygym och leksaker är framtagna =)

Podcastlöpning

Det ska inte vara 5 grader varmt i januari. Det ska inte var barmark. Men om gårdagens 2-timmarspass på rullskidor var ren misär så bjöd dagens morgonlöpning åtminstone på lite ljusglimtar

Utsikt från Högdalsbacken

Eftersom Tomas valde att jobba idag istället för i fredags fick Frida följa med på turen

Riktigt skönt att springa upp och ner för backen idag. 6 vändor blev det till lyssnandet av Husky, en grym podcast som inte direkt minskar suget efter fjällen, alperna, vintern och dårskap i allmänhet. Rekommenderas. Lyssnar ofta på olika podcasts när jag är ute, skön avkoppling och kommer man in i lyssnandet kan en halvtimme lätt passera nästan obemärkt. Det är så jag håller lite koll på hur långa pass jag kör också eftersom jag sällan har klocka. Ett Husky-avsnitt = 50-60 minuter. Ett sommarprat = ca 60 min. Ett Poddylo-avsnitt = 35-40 min. Idag blev dett ett Husky + ett Poddylo = 90 minuter. Tog ca 15 min ytterligare att komma hem så det blev ett rejält pass (med detta sagt kan man säga att ni inte ska ta för allvarligt på mina tidangivelser på Funbeat ;-).

För övrigt är det bara 1 månad kvar tills vi drar till Nya Zeeland, tjohooo! Nån som vart där? Kom gärna med tips! Vi har liksom 3 månader(!) på oss.... =) 

En bit in på nya året

Inte mycket skrivet här nu.. har inte haft skrivmotivation. Men vi är tillbaka i Stockholm och har ägnat två dagar åt ommöblering, nu for TV:n in i vardagsrummet och ett lekrum är skapat! Lekrum för både barn och vuxna =)

Våra nya fina cyklar!

Nyåret firades in i Ljustorp som bjöd på isbeläggning av byns alla gator och plockepinn i skogarna. Jag och Tomas räknade hur många träd vi fick hoppa över på nyårsdagens långpass och kom till 75 stycken på en sträcka som är ca 3 km... hinderlöpning unplugged!

Igår var jag tillbaka på gymmets löpband, svårt att få till bra snabbpass när underlaget är som det är ute. Nu blev det 8 x 500m i 3.30-tempo. Gillar det passet, snabbt och effektivt. 3.30 är ett tempo som för mig är satans fort men det funkar såpass korta intervaller, de är liksom slut innan det blir överjävligt. Idag blev det inte lika skoj, körde roddmaskin 7 x 3 min. Enda anledningen till att jag kör roddmaskinen är att jag uppskattar alla andra pass 100 gånger mer efteråt =)

Men nu ska jag sova! I morgon blir det rullisar tror jag. I januari....

Gott nytt år!

Frida i partystassen

Utflykt till Burtjärn med kusin Ida