fredag 5 oktober 2018

RR Höstrusket- bättre sent än aldrig

Länge tänkt skriva en rapport från höstrusket, men det börjar vara så längesen. Är för seg med inläggen... men det var en fantastiskt fin dag vi hade på Södra Berget i söndags, strålande sol och runt 12-13 grader. Jag hade 5 varv påsen drygt 4km lång bana framför mig, inte så tekniskt svårtbunderlag men en hel del knixar och kurvor och några rejäla backar. Gick ut lite avvaktande första 2 varven, men kände sen att jag hade tillräckligt i benen för att försöka cykla så fort jag kunde- och det är sån skillnad på hur kul det blir! Att antingen cykla med blodsmak och mjölksyra och känna att man inte har det som krävs för att riktigt maxa i alla partier, mot när utmaningen blir att hitta rätt linjer och ta dom tekniska bitarna så bra och snabbt man kan och sen använda alla enklare partier till att gasa på och antingen jaga ikapp eller skapa luckor. Att antingen vilja cykla så fort det går, eller att cykla för att orka hela vägen i mål. Det är en jäkla stor skillnad där, det krävs både bra grundform och dagsform för det förstnämnda. Jag fick känna lite på det i söndags, och det får bli en målkänsla jag tar med mig in i vinterträningen. Jag ska vara i så satans bra form nästa säsong att vilja cykla så fort det bara går! 

Men det hade sitt pris att kräma ur kroppen, den där lilla förkylningen jag dragits med i flera veckor blommade ut och hela veckan har jag hostat mig genom nätterna och halsen har stundvis känts som ett öppet sår. Jag har egentligen vart mer eller mindre sjuk ända sedan TransAlp... och det är tyvärr bara en historia som upprepar sig. Kan inte göra annat än hoppas att det ger sig snart, försöka sova och äta bra och hoppas att denna vinter blir åtminstone liiiite friskare än de senaste åren...


Frida fick också göra tävlingsdebut på riktig cykel, en strålande nöjd tjej som tog sig två varv runt på en 700m lång bana med både rejäla backar och något parti med rötter och sten. 


Enda smolket i glädjebägaren var att deltagarantalet var rätt knapert. Jag var tex själv i min klass... tycker det är lite konstigt, för MTB-aktiviteten blomstrar i stan och vi har några vassa landsvägscyklister som inte alls är bortkomna i skogen heller. Och visst, alla vill inte tävla, men detta är ju mer som ett trevligt event med likasinnade...