torsdag 19 november 2015

Snöfemman

En lite sen racereport kommer här! Snöfemman alltså, första loppet på över ett år, nästan 2 år faktiskt... Kände att jag inte hade så mycket att bevisa, inte ens för mig själv. Men kul ändå att se var jag står! Och framförallt grymt kul att tävla. Lite orolig för att det skulle bli asjobbigt, de få kilometrarna till trots, eftersom jag inte kört någon tempoträning alls. Men det verkar som att backträning har lite samma effekt för nog tyckte jag att jag hade lite klipp i steget och höll ihop hyfsat hela vägen. I år körde dom ungdomsklasser också så det var minst sagt blandade åldrar i startfållan, och satan i gatan vad urgammal jag kände mig när starten gick och småknattarna ilade förbi som små vesslor kring fötterna! Dom är ju så satans snabba de där minisarna! Men vad säger man, gammal är äldst, när backarna dök upp fick tant komma till tals. Och backar fanns det gott om så när mållinjen väl korsades var jag första tjej/dam/tant att göra det. Kul var dock att tvåan, Lisa Ekberg, hör till skidfamiljen som rekryterade Tomas till Nacka-Värmdö skidklubb. Då för flera år sen var hon en tvärhand hög, nu får jag passa ryggen om hon fortsätter springa såhär! 

Men som sagt, seger blev det med den ganska mediokra tiden 21.55. Lite svårt att avgöra om det var bra eller dåligt på en sån bana. Nöjd är jag i alla fall och ser fram mot mer tävlande framöver! 


fredag 13 november 2015

Dan före dan

Just det, skulle ju rapportera intervalltider från igår. Inte så spännande, sprang 5km och öste på km 2 och 4 som gick på 4.18 resp 4.27. Visserligen två kilometrar med mycket uppför. Svårt att göra någon bedömning utifrån de tiderna.. Men i morgon är det dags, det ska bli skoj även om jag just nu har mer fokus på middagsbjudningen vi ska ha efteråt! 

Bara hoppas Tomas förkylningsbaciller håller sig borta i natt... 

onsdag 11 november 2015

Tävlingstajm!

Det närmar sig tävlingsdebut, på lördag smäller det då jag står på startlinjen till snöfemman om inget oförutsett inträffar. Ska bli så grymt skoj, och säkert svinjobbigt. Även om det bara är ett lopp "för skojs skull" (är inte alla det??) så är det såklart att tävlingshornen börjar växa... Fast jag har inte sprungit med klocka på ett år så jag har verkligen noll koll på var jag står. I morgon tänkte jag dock bränna av en barnvagnsfri 5-kilometare med några fartökningar, få se hur det kommer kännas. Det blir första tempotestet sen urminnes tider. Känns lagom att köra det såhär två dagar innan lopp ;-) 

Var förresten och hämtade ut paket på ICA idag, en ny bärsele! Så nu kan jag bära lilla pyret på 8,5kg! på ryggen istället, väldigt mycket smidigare och skonsammare för kroppen. Och Sam verkar toknöjd! 

Kanske jag knäpper på mig en klocka på intervallerna i morgon, isf kommer en liten rapport här sen. Hej så länge!

fredag 6 november 2015

Gräsänka

Lugnet råder i hemmet, Frida och Tomas lämnade lägret för några timmar sedan och rullar nu mot Sollerön och svärföräldrarnas stuga. Kvar är jag och lilleman. Det är så tyst. Det är skönt och konstigt, och galet nog saknar jag min lilla skrutt redan. "Hejdå mamma" sa hon och knatade ut genom dörren, och trots att jag verkligen sett fram emot ensamheten den här helgen var det så att det stockade sig i halsen på mig. Herregud vad dom upptar hela min person just nu de här små ungarna!!! Jag vore bara en liten lus utan dem. 

Vad händer annars? Aslänge sen jag skrev. Men det går framåt, löpningen börjar kännas som löpning igen och inte som en haltande kossa. Fast jag har inte vågat köra med klocka ännu så jag inte den ringaste om vilken fart jag håller. Nu är det ju typ bara uppbyggande distansträning jag ägnar mig åt så det är väl inte så himla intressant heller. Men nästa helg får jag veta antingen jag vill eller inte, då ska jag springa Snöfemman i Lill-jansskogen! Ska bli grymt skoj och säkert lika grymt jobbigt, har en bestämd känsla av att jag kommer gå ut på tok för hårt. Om jag säger att målet är att gå under 23 minuter fattar ni ungefär vilken nivån är för tillfället. En bit kvar... Men vad fan, jag har inte så bråttom. Det är bara så himla nice att det åtminstone går framåt, och att jag faktiskt kan springa som folk igen! 

Som vanligt dålig att ta aktuella bilder. Ni får en där Frida håller på att lära Sam stapla grodor istället.