söndag 30 oktober 2016

Det blir inte alltid som man tänkt

Förkylningen har hållit i greppen sen i onsdags, nu börjar jag bli rätt odräglig att ha att göra med så i morrn får det bli ett pass även om det rinner grönt slem ur näsan. Inget halsont iaf så det får duga. 

Och jag har faktiskt lite träningsplaner för morgondagen, jag ska på gym! Hundra år sen. Skrev ju tidigare att jag tänk ersätta styrketräning med rullskidor och skidor, men det har hänt lite saker som gör att jag måste prioritera om lite. Stärka upp och förebygga, lyfta lite skrot igen. Så det får bli ett klippkort på Njurundahallen och se till att få ihop minst ett gympass/vecka samt ett pass rullisar. Eller skidor, ryktet säger att det är snö på väg! Vadan detta plötsliga behov att pumpa muskler då? Jo men det råkar ha blitt så att jag är gravid! Väldigt tidigt ännu, typ v 6-7 så det är väl alltid lite osäkert med det mesta såhär tidigt, men går det som det ska blir det familjeökning i juni. Kanske inte helt planerat men välkommet 😊 

Om några månader hoppas vi att Tomas får ligga med ett knytte på magen igen

En nummer tre. Jisses, hur ska det gå? Antagligen bra. Säkert skitjobbigt. Och underbart. Det blir en unge i cykelstol och två i vagnen sen när vi hämtar och lämnar på dagis, och jag som redan beklagar mig att dubbelvagnen är tung att dra uppför backarna! 

Säsongsplanerna blir ju lite ändrade förstås. Tack och lov har just cykling funkar kanonbra tidigare graviditeter, Sams förlossning började ge sig tillkänna under en 4-milstur, då hade jag gått nästan två veckor över tiden. Så jag tänker att jag tränar på och tränar hårt. Men tävlandet lär få lugna sig lite, lite för stor risk att tävla höggravid och närmsta tiden efter förlossning är det svårt att vara borta från barnet mer än typ en timme, och det vill man inte heller. Men fram mot hösten kan man kanske köra lite 
race. 

Aja, det blir ju bara spekulationer, först ska allt gå bra och alla ska må bra så får vi se sen. Och så får Tomas passa på att köra en del lopp på vårkanten istället! 

torsdag 27 oktober 2016

Förkyld...

Vaknade natten till onsdag och kände att nått lurt var på gång i halsen. Mycket riktigt, en förkylning som nu blommat upp och ber mig vila. Så jag vilar. Lite sopigt, har ju pluggledigt i veckan så det hade passat ypperligt med massa mängdträning, men det får bli massa hemmafix och barnahäng istället. 

På tal om barnhäng, igår natt sov Frida över hos mormor och morfar. Morfar hämtade henne på dagis och lämnade henne där igen i morse. Dom hade haft supermysigt alla tre, och jag fick ju hänga lite solo med Sam! Vi försöker dela upp dem ibland och få lite tid med dem enskilt, men oftast blir det att något hittar på nått med Frida medan Sam sover sin middagslur, typ. Och jag märker att jag liksom håller på att missa delar av Sams utveckling, när jag så sällan tar mig tid att vara med bara honom så fokuserat. Han är ju störtskön, har en massa pajasgrejer för sig och har blivit otroligt kommunikativ även om han inte direkt använder ord... igår byggde vi en rutschkana av soffkuddarna och roade oss med i nästan en timme, alltså hans skratt kan man betala dyrt för ❤️ så med Sam-tid ska det bli! 

Skön kille!

I morrn får dom vara hemma från dagis, jag kan ändå inte träna och har inte så himla mycket jag verkligen måste fixa med heller. 

Hoppas på snabb kurering, kändes som jag hade en bra mängdträningsperiod på gång men då går det ju inte att bli sjuk hela tiden. Kan ha med sömnen att göra, att jag ska vara så jäkla kass på det... hur gör man för att lära sig sova? Försöker inte tänka så mycket på det, inte göra någon grej av det, då lär det bara bli värre. Men det är bra drygt att vakna där runt 1-2 varje natt och ligga vaken alldeles för länge, ibland ända till morgonen. Och dessutom bli väckt igen av småtrollen OM man nu lyckats med bedriften att somna om. Det är därför jag går och lägger mig runt kl 21 varje kväll... så godnatt! 

tisdag 25 oktober 2016

Pluggledig och gräsänka

Jorå, blev träning idag med. Tomas har en Göteborgvecka, men den här gången spelar det mindre roll träningsmässigt för är typ ledig från plugg! Skrev mattetentan igår, så jävla skönt! Och nästa kurser börjar först nästa vecka, gissa om jag njuter! 

Så idag blev det en sväng till Nolbybacken direkt efter dagislämning och 4 vändor upp för backen. Tyckte inte den kändes så lång men klockade idag och varje vända tog 6-7 minuter uppför. Sen cyklade jag hem via ett besök på vårdcentralen, 1,5h cykling allt som allt. 

Sen lite hemmafix och göra klart en rapport i el-introkursen innan det var dags att trampa iväg till dagis igen och hämta hem våra härliga odågor!

Här hemma pågår råttjakt, Tomas har riggat råttfällor här och där och hittills har två fått sätta livhanken till (till Fridas stora förtjusning..). Men jag är livrädd att någon råttstackare ska halshuggas nu medan Tomas är borta! Levande råttor har jag inga större problem med, men döda små kräk - fy fan, jag kommer aldrig våga ta ut dem! Kanske jag ska lösa ut fällorna i smyg och gillra dem igen innan Tomas kommr hem? Synd bara att han lär läsa detta... 🤔

Vardagslunk

Veckan har rullat på, nu känns det som man landat i höst och vardag med allt vad det innebär. Det liksom snurrar runt med dagislämningar, studier och träning. Lite jobbigt när Tomas är i götlaburg, kul när han är hemma, men det funkar fint. Ungarna är helt galna för tillfället, alla lekar verkar gå ut på att riva ur allt ur en låda, en bokhylla, ett skåp eller vad de nu hittar och kasta på golvet. Det ser ut som inbrott ungefär 7 gånger/dag hemma. Alltså, det är ju ett så himla drygt och dåligt beteende men det spelar liksom ingen roll vad vi säger, dom bara glömmer och gör om! Skitungar. 

Riva ur alla soffkuddar är en favorit!

Ikväll har jag tagit min tillflykt till mamma och pappa för att ha närmare till mattetentan i morgon bitti, och för att öka chansen till nattsömn... ska bli jäkligt skönt att få den här tentan ur världen (hoppas jag iaf!) efter alla timmar av klurande. 

Träningen går väl skapligt, tanken är att samla timmar i sadeln nu under hösten och lägger inte alltför mycket fokus på tempo och intervaller. Försöker få till ett bra backpass/vecka och ett med Sprintintervaller typ 20s för att inte tappa stinget helt. Sen är planen att springa 1-2 ggr /vecka för att det är grym konditionsträning och lätt att komma upp impuls. Har också en idé om att åka rullisar typ 1 ggr/vecka för att få lite mage/ryggträning nu när jag flyttat från alla gym. Och utöver detta fylla på med distanscykling så mycket det går! 

Har lite kosttankar också men det kanske jag skriver om en annan gång. Nu ska jag sova och ladda för tenta! 

söndag 16 oktober 2016

Högbo Kåsan - race report (typ)

I går vid 9-tiden kom Helena från Härnösand och hämtade upp mig i Veda. Hejdå till barn och Tomas och alla brasor dom höll på att elda och så färd mot Högbo där jag skulle göra min debut i MTB-enduro. 

Tänt var det här! 

Härlig tävlingsform, man liksom cykler runt i skogen och snackar med andra, så kommer man till en tidtagningssträcka, startar sin sportidentpinne och kör järnet i 500-1500m. Och så fortsätter man på samma sätt, 13 gånger! Eller kör järnet förresten, där ljög jag. Man studsar runt som ett popcorn och svär över stenar i några minuter. För stenar finns det gott om i Högbo. 

Ja ni ser, ingen fartvind direkt...

Det här är så jäkla bra träning för mig! Försöka köra fort i stök och bök, det är nig där jag störst utvecklingspotential för att uttrycka mig positivt 😏

En extra finess med Högbokåsan är att man får cykla hela härligheten, med stenar och allt, två gånger - först i dagsljus och så en runda till efter mörkrets inbrott. Fast allvarligt- jag var måttligt peppad att ge mig ut igen där andra gången, lagom trött och mosig och småkall efter första rundan var det rätt lockande med en bastu istället för att dra iväg ut i kylan ännu en gång. Tur man alltid har fel i de stunderna! Det var ju såklart superskoj att cykla runt i mörkret med pannlampssken och mjölksyreben. 

Mörkerkörning! 

Hur gick det då? Hyfsat. Jag körde inte jättebra, ibland faktiskt skitdåligt. Spänner mig, blir taffligt och stelt och snubbligt och inte vackert alls. Fast emellanåt hittade jag ändå något slags flyt, vissa sträckor passade mig lite bättre och det blev riktigt skoj. Så högt och lågt får bli sammanfattningen. Och vinst i damklassen om än med blott några sekunders marginal. Som firades med en påse godis på väg till Gävle där vi bokat rum för natten! 




fredag 14 oktober 2016

Högbo Kåsan

Racetime! Trodde säsongen var över men här är det inte värt man lägger sig på latsidan, plötsligt dyker det upp något event som låter för skoj för att skippa. Som det här, ett endurolopp i Högbo. Enduro, det är alltså en massa korta delsträckor på en 18km lång bana där varje delsträcka klockas och läggs ihop till en sluttid. För att krydda det hela lite kör man först ett varv i dagsljus och några timmar senare ett till i mörker. Eller mörkar, man får ju ha lampa, annars hade det blivit väl spännande. Dessutom, det bästa - det är individuell start! Jag slipper trängselhetsen i början, slipper försöka ta mig förbi/bli omkörd på trixiga stigar. Grymt! 

Så efter några gräsänkedagar drar jag utan familjen till Högbo, har raggat samåkning med coola MTB-veteranen Helena från Härnösands CK. Vi ska också övernatta på ett vandrarhem i Gävle, så det finns sikte på en störningsfri natt vilket kan behövas efter att ha brottats med Sam några nätter. Då ser man ut såhär:

Dags för lite skönhetssömn...

Formmässigt inför loppet har jag noll koll. Har som sagt gått in i vinterträning och mest matat distans sista biten och ofta med vagn och barn, så det finns risk för lite seghet i benen. Har inte en cykel som känns optimal för den här typen av bana heller, en fulldämpad hade nog suttit fint i morgon. 

Men kul ska det bli! Ett miniäventyr såhär på höstkanten, tänka på nått annat än barn och matematik några timmar. Matten alltså, fan vad nervös jag är inför tentan... det är så mycket så jag hinner glömma hälften innan jag repeterat allt. Suck, tror jag förstört minnet av alla vaknätter de senaste 3,5 åren. 

Dags att ladda pannlampan och sova

söndag 9 oktober 2016

Träning på uppgång, stigröjning och fest på byn!

Det var den helgen, och vilken helg sen! Rockade loss till Jam Jam Bros på fest nere på byn, styrdans och hela kittet! Brorsan och svägerska körde barnvaktsracet så jag, Tomas, mamma och pappa tog cyklarna och trampade ner till partyt, fick snacka lite med grannar vi ännu inte träffat och jag fick göra vad jag kunde för att hänga med Tomas i buggturerna. Han har många strängar på sin lyra min grabb, tävlat i bugg och sånt när han var liten. Själv hängde man bara i stallet. Det har man inte mycket för idag- vadå dansa, lira boll, slå ett rack, svinga en klubba, trixa med hojen - jag kan i allafall tränsa en häst, det ni! 

Faktum är att det ligger nått i det, skulle behöva lära mig trixa lite mer med cykeln. Kanske jag lär mig svänga så småningom också?? 

En hel del cyklande har det blivit också, igår tog jag Sam i racervagnen (Charioten) och drog ut på ett slags tröskel/distanspass medan han sov i drygt 1,5h, och idag blev det närmare två timmar med en del backintervaller inslaget i passet. Dessutom har pappa hjälpt oss att dra in elen i gillestugan idag också! Och nya sängar har inhandlats, bara att komma och hälsa på nu 😊. Vi har börjat röja en stig in i skogen bakom huset också, riktigt fint blir det och barnsligt kul. 

Kusinhäng och stigröjning

Kusin Tim i sovvagnen

Dock blev det inget pluggat som jag kanske tänkt, så nu hoppas vi på friska barn hela veckan så jag får ihop lite pluggtimmar. Tentan närmar sig, fan jag vill inte alls tänka på det, panik...

Annat kul är på G också, planer smids och tävlingskalendern fylls. Mer om det sen. 

Nu är det sovdags, klockan är snart 21! Nätterna är inte precis ljuvliga för tillfället, särskilt Sam har en tendens att vakna typ varje kvart så det blir inte mycket nattsuddande om man ska få ihop några stackars sömntimmar. 

lördag 1 oktober 2016

Höstrusk i solsken

En vecka off och en vacker höstdag var vad som behövdes för att känna mig redo att ta mig an höstträningen. 

Vinkade av familjen i morse, dom skulle till mormor och morfar och spendera dagen med kusinhäng medan jag fick några timmar med matteboken. Vid 15-tiden var jag hyfsat nöjd med pluggandet och hoppade upp på cykeln för att ansluta till familjen, 25km underbar cykling i höstsolen. Nu när jag knappt cyklat på en vecka känner hag hur himla skönt det är! Inte bara för träningens skull, det är så mycket mer än så. Det monotona trampandet på asfaltsvägen blir som meditation då tankarna flödar fritt, för att sen vika av på grusvägarna runt Östtjärn och känna på lite hederlig mjölksyra i benen. Efter backarna uppför väntade riktigt kul utförskörning på torra stigar, cykelglädje! Väl framme i Sidsjöbodarna hittar jag alla 4 kusiner tillsammans i storgungan, hur nöjda och glada som helst. Bastun var uppeldad, pizzabudet på väg och livet kändes rätt nice! 

Nästa vecka ska jag smyga igång träningen mer igen, det blir en del lite längre pass och så tänkte jag försöka hitta lite slingor i skogen att klocka tider på framöver. 

Men nu först är det ju race i morgon! Höstrusket som arrangeras av klubben på Södra Berget. Känns rätt långt ifrån tävlingsfokus just nu, men hoppas på kul cykling och vädret verkar bli lika strålande som idag