tisdag 7 maj 2019

Lidingö, Tibro och skönt häng på vår cykelturné

Så blev det dags då att dra igång säsongen för långloppen, med Lidingö först i kalendern. Vi rullade söderöver i fredags och lämnade snöhögarna för om inte sommarväder så åtminstone barmark och torra stigar. Första stoppet var hemma hos mina goda vän Maggie och hennes familj, perfekt uppladdning att i lugn och ro få äta god mat, dricka ett glas vin och inte bara prata cykel =)

Lördagen sen bjöd inte på något favoritväder direkt, men 5-6 plusgrader kände jag att vi inte behövde hänga på tävlingsplatsen längre än nödvändigt, men var ändå där i tid för fixa med alla överdragskläder och nummerlappar och värma upp lite. Frida hade just fått vattkoppor och var inte på topp så det var lite jobbigt att lämna familjen när jag visste att dom skulle få vänta flera timmar på mig, men Tomas hittade en lekplats så det hade varit helt ok tack och lov.

Men tillslut så blev det dags att rulla till startfållan, det var kul att träffa flera av de medtävlande som man inte sett på hela vintern. Det var ett stort och starkt startfält, jag var peppad att komma igång men inte så säker på formen, och gruvade mig för den snabba starten där jag brukar ha kämpigt att hänga med. Väl iväg hann vi inte komma långt innan några gick i backen framför mig, hann väja men kom lite på efterkälken och fick jaga ikapp fram till första backen. På toppen var jag ifatt täten och kämpade för att hålla mig kvar där, men redan efter några kilometer kände jag att jag fick svårt att täppa luckorna som uppstod. Jag hade Sue från She Rides bakom mig och tänkte att vi kanske kunde jobba tillsammans och lät de andra försvinna, vilket jag ångrade lite sen när jag förstod att täten splittrats i två klungor rätt snart efter att vi släppt dem.


Men vi fick ändå till ett bra samarbete, jag och Sue, vi låg på typ 8e och 9e plats. Där och då insåg jag att så länge jag fortsatte kriga kommer jag vara nöjd med dagen oavsett vilken placering det resulterar i, och en del av min egen press jag haft inför racet släppte. För jag skulle ljuga om jag sa att känslorna inför årets säsong inte varit blandade - då jag förra året slog mina egna mål gång på gång kände jag vissa förväntningar, kanske mest från mig själv, inför detta år. Skulle jag klara att leva upp till kraven? Men det var som att nästan allt det där försvann, jag kommer aldrig kunna påverka andras prestationer och dameliten är grymt stark just nu! Mitt mål är att vara med däruppe och utmana och ge det jag har, sen om det räcker till en tredje, sjunde eller tolfte plats ligger liksom utanför min makt. Så istället för att lägga negativ energi på prestationsångest är det bättre jag lägger energin på att göra bra race och ha skoj på vägen!

Såna saker cyklade jag och tänkte på när plötsligt Emmy, Jennie och Hanna kommer i högt tempo bakifrån! Tydligen har dom kört fel, fått vända och var nu i full färd att jaga ifatt täten. Jag lyckas haka på och ligga på rulle ca 5-6 km men sen blev det åter en lucka över ett krön och jag fick låta dem gå. Nu återstod drygt 25km solokörning in till mål och någon gång där efter 50 körda kilometer hade jag en svacka och fick bita i ordentligt för att hålla någorlunda tempo. Jag trodde då att luckan framåt växt sig större och större under loppet och blev rätt förvånad när det visade sig att jag bara var drygt en minut efter i mål. Då Åsa kört in i en bom och skadat ett finger och Hanna punkat slutade jag på 6e plats efter Emmy, Jennie och tre starka She Rides-tjejer där Jessica hade vassaste spurten för dagen och knep bronspengen. Jag var nöjd och glad, tog en snabb dusch och sen in i bilen för fortsatt färd söderut till storebror i Götene, där vi bor fram till Billingeracet nästa helg.

Men redan dagen efter var det dags för race igen, i form av XCO och Västgötacupen där Tibro stod som värd för dagen. Vi var där med hela familjen, brorsan, kusin, barn och både jag och Tomas fick cykla. Det är ju fördelen med XCO att det är olika starttider så vi kan tävla bägge två även utan barnvakt! 

Jag har inte så mycket att säga om det loppet, en medioker insats som gav en tredjeplats. Mer nöjd med tekniken än krämen i benen, det är som att det liksom saknas nått i trycket. Men vi hade en väldigt bra dag, banan var superfin och Tomas gjorde en strålande insats som kom 3a i bra konkurrens. 

Fina banor i Tibro

Tomas satte kurvorna bra

Idag blev det en utflykt på Kinnekulle, upp i utsiktstornet och sen en himla god lunch på Kinnekullegården. Stack ut och sprang en timme efter det, skön omväxling även om det känns att man inte är så löpvan längre!  


Finaste dasset hittar man vid utsiktstornet på Kinnekulle!


Mina allra käraste...

...inklusive den här tjurskallen som vägrade gå själv!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar