Race Report Klippingracet

En lite sen racereport från Klippingracet kan ju vara på sin plats, så här kommer den.

Vi hade ju barnvakt i form av barnens farmor och farfar, så vi lämnade dem på Sollerön på lördag morgon och styrde mot Säter. Kom fram i god tid för att hinna testcykla banan, och jodå, det här skulle väl gå! Den var svår men inte FÖR svår, jag testade alla A-linjer och det var bara en sten jag fegade ur på och klev av cykeln. En sån där som man måste lyfta upp framhjulet på för att komma över, och det är väl det jag är sämst på. Så istället för att cykla runt och oroa mig varje varv för en  stenjäkel bestämde jag mig för att helt enkelt kliva av där. Och många varv skulle det bli, arrangörerna bestämde sig i sista stund för att lägga till ÄNNU ett varv på den i mitt tycke redan långa banan - från 5x5km till 6x5km, vilket skulle visa sig resultera i en vinnartid av Rissveds på 1.47 och för mig 2.03, vilket ju är i allra längsta laget för det här typen av tävling. Men det var bara att se det som en bra genomkörare och se glad ut.

Starten gick i foten på en grusbacke, och som vanligt sprätte alla iväg uppför backen i en jäkla fart. Jag har så himla svårt att hänga med i dom här rusherna från 0-100 och var sist av alla över krönet. Men ganska snart hade jag tuggat mig framåt i fältet och låg rätt länge på 1n 7e plats (av 12). Någonstans in på tredje varvet gick jag upp till 6e och efter ännu ett varv till 5e plats. Därifrån var det dock låååångt upp till Hanna Bergman som, efter att ha punkat och sprungit en bra bit till teknisk zon och bytt hjul, jagat sig tillbaka upp i fältet. Även luckan bakåt växte så sakteligen och in på näst sista varvet kände jag mig rätt trygg på min 5e plats och tog det kanske lite lugnare, även om det vid det läget var jobbigt bara att ta mig runt och över alla hinder. Sista varvet ville jag bara komma i mål, och när jag väl passerade mållinjen var jag väldigt trött och nöjd över att ha klarat banan såpass bra ändå. Dock tycker jag inte att jag fick något riktigt bra formbesked, det var ganska tunga ben redan från start och det var långt upp till tjejerna framför mig.

Nu väntar Lidingö MTB till helgen, vädret ser kasst ut och jag gruvar mig för att frysa om händer och fötter. Jag brukar ju liksm köra med elvantar och vinterskor till temperaturmätaren visar tvåsiffrigt, men det känns inte helt rätt att göra det på tävling... kroppen har inte känts sådär himla pigg nu i veckan heller, så jag har inte speciellt höga förväntningar på helgens race. Däremot böev jag mer sugen att köra XCO, det är ju jättekul! Så jag anmälde mig till Tibro och Västgötacupen dagen efter Lidingö, vi ska ändå ner till brorsan och Tomas har planerat sedan länge att köra det. DET ser jag fram emot!