Idag var det dock löparbenen som fick jobba igen, drog iväg i morgonkvisten och kom hem 2,5h senare efter att ha klättrat uppför, rusat nerför, beskådat vattenfall och kryssat fram mellan träden på små, fina stigar som börjar alldeles runt knuten. Som ni förstår efter förra inlägget kändes detta som högsta vinsten, en kamp vunnen!
Även om bergsklättring har sin charm så var det skönt med lite mer löpbara stigar.
Sen blev det en promenad till centrum för att kolla upp cykeluthyrning och handla till middag, dom just intagits framför en film. Frida somnade just efter en ovanligt kinkig kväll, och frågan är, vad hittar man på nu? Dagen känns liksom fullbordad. Kanske man skulle ta tillfället i akt och lägga sig i soffan med boken.
Hej! Jag halkade in på din blogg, jag vet inte hur, men har följt den och dig ett tag. Jag tycker du och din familj är en riktig inspirationskälla! Att söka upp härliga platser att springa på, resa med barn, visa att det går! Och kudos för att du beskriver både med- och motgångar - för sånt är livet! Jag tycker också att du skriver så trevligt, jordnära och personligt. Det ger mig inspiration att ge mig ut i spåren i Nacka och minskar oron över hur barn kan komma att förändra livet i framtiden... :) Vänliga hälsningar från Hélène i Tallkrogen (som efter en vecka med 10+ kommer få en natt med snö och minusgrader... Burr! Men långpasset på söndag blir nog fint! Fast inte lika fint som NZ... ;) ) Fortsätt skriva! Och hoppas resten av er resa blir härlig!
SvaraRaderaHej! Tack, vilken trevlig kommentar =) Åh Nackareservatet går inte av för hackor det heller, även om det är helt grymma leder här så finns det inte tillnärmelsevis så många spår och variation på liten yta som hemma, faktiskt. Och våren kommer nog dit också (lagom tills vi kommer hem, hehe=)
RaderaVi kan ta en löprunda kanske när vi kommer hem, vi bor ju nästan grannar! Hade gott //Maria
Ja, ni valde en bra tidpunkt att lämna landet... :) Jag har själv varit på NZ och vet hur fantastisk naturen (och människorna) är där. Allt är liksom... okomplicerat. Om ni väljer mellan bungy-jump och fallskärmshopp rekommenderar jag det senare! Att sväva ovanför Lake Taupo en molnfri dag är ett av mina bästa minnen!
SvaraRaderaJag tar gärna en tur någon gång, men måste varna för att jag inte är tillnärmelsevis lika snabb som du! Är glad om jag snittar 5:05 på mina transportpass till jobbet och får inte 400ingarna att gå snabbare än 1:30... Men så springer jag ju också mer för att det är skönt, än för att bli snabbare. Ha det bäst! /Hélène