Sömnlogistik, finns den?

Åh vad jag önskar man kunde förstå sig på de små krabaterna. Efter några nätter med helt ok sömn kommer en sån där natt igen. Knappt har man hunnit lägga i amningsskyddet innan hon vill ha käk igen, och däremellan, i bästa fall, en timmes orolig sömn. Tror jag var uppe 5 gånger i natt. Djupsömn, hej vart tog du vägen?

Man försöker finna mönster som ska förklara de olika natt scenariorna, men den här gången kommer jag inte på något.. Vi hade en riktigt bra dag igår, hon sov gott både när jag var ute sprang i backar och fikade med vänner och hon var vaken och glad när vi var hemma. Sen, alldeles lagom till Tomas kommer hem (stackarn får ju mest se en rätt tråkig del dotterns humör) sätter det igång. Småkinkig, gnällig, vill bara bli buren och helst ligga vid bröstet och småsnutta hela tiden. Vi brukar studsa runt här både ståendes, gåendes och sittandes på bollar i några timmar tills vi inte orkar mer, då åker babybjörnen fram och vi går ut och pallar äpplen istället. I den somnar hon, och visst skulle vi kunna lägga henne där tidigare men då är jag rädd att hon inte sover på natten istället!

Ett annat sätt att få henne lugn är såklart att amma. Men jag vill inte "tröstamma", då hamnar vi bara i onda cirklar där hon vill småsnutta lite hela tiden och aldrig äter ordentligt. Dels skulle jag bli en mjölkkossa och sitta med henne vid bröstet från kl 17 till 22 varje kväll, dels skulle hon aldrig få i sig den goaste feta mjölken som kommer sist.  Därför försöker vi dra ut på det så det går minst 2h mellan amningarna. (vilket ändå är jävligt ofta! Har räknat ut att jg ammar mellan 5-7h varje dag...var hemma hos en kollega i söndags vars sambo fick gissa hur mycket tid man ammade, och han trodde ca 20-30 minuter/dag. I wish!). Efter sista matningen på kvällen brukar vi toppa upp lite extra med ersättning så hon förhoppningsvis ska sova riktigt gott och länge. Men trots att man försöker att tänka rätt, har en plan och lyckas följa den är det långt ifrån en garanti för god nattsömn. I natt bara vägrade hon komma till ro, Jag har accepterat att det bara är så ibland. Man får ta en skopa extra kaffe i bryggaren och se glad ut.

Och ändå. Nu precis satte jag fröken i bärselen, och då - tätt intill mig lägger hon huvudet mot bröstet, sluter ögonen och somnar så tryggt. Jag behöver bara böja huvudet lite framåt för att känna hennes mjuk fjun till hår mot läpparna och doften av henne i näsan. Kärlek

Underbara unge!