Inte alltför många timmar senare är det dags att kliva upp igen, Tomas ska ju springa halvmarathon och starten går redan kl 8. Vädret har lugnat sig, vi packar in oss i bilen igen och rullar de ca 7 km bort till startområdet. Här och där syns spår efter nattens oväder men inget som hindrar att ta oss fram och på plats ser det ut som förberedelserna är i full gång. Så gissa om vi blir besvikna när vi får höra att det är inställt! Va fan, Tomas skulle ju persa och jag och Frida har tränat hejaramsor hela veckan! Suck, inte mycket mer att göra än att åka hem igen. Bara 5 minuter senare öppnar sig himlen igen och nu, över en timme senare, forsar det fortfarande ner. Brandkåren åkte just förbi och jag gissar att inte alla gator är helt torra..
Ett spännande dygn med andra ord.
Själv är jag sjuk. Vaknade natten till igår med tistlar i halsen. Har känt i över en vecka att något varit på gång och dessutom har Frida vart lite snuvig nyligen. Men jag vet inte, det gör faktiskt inte så mycket. Borde hinna bli helt frisk till maran som är om 2 veckor och den mesta träningen är redan gjord. Hinner jag bara köra några pass innan och känna att kroppen är med i matchen så känns det lugnt. Så jag tar det lugnt, läser bok, ser på film och myser med Frida. En liten promenad och kaffe på stan blir det nog senare också, måste ju hitta wi-fi och publicera det här inlägget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar